FÖRLOSSNINGSBERÄTTELSE
Den 16 november, runt 18-tiden stod jag och lagade mat då jag plötsligt kände hur en molande värk spred sig men försvann snabbt igen och sedan kom tillbaka ett par minuter senare. Trodde att det var förvärkar så tänkte inte mer på det. En halvtimme senare hade inte mycket hänt så jag åt min mat i lugn och ro.
När klockan var 19.00 tog jag en dusch, jag tänkte "för säkerhets skull", om jag skulle behöva åka in, vilket jag var säker på att jag inte skulle. Efter en kvart i duchen kände jag att det började göra ondare vid varje (för)värk. Duschade klart och tog på mig. BB-väskan stod i princip klar i hallen sen ett par dagar tillbaka men jag packade ner det sista. Fortfarande enligt mig, helt vetande om att inte behöva åka in idag. När klockan närmade sig åtta satte jag mig framför tv:n samtidgt som jag ringe min mamma och F som båda tyckte att jag skulle ringa Förlossningen eftersom det fortsatte att göra mer ont. Sagt och gjort. De trodde att en förlossning var på G men ville att jag skulle vara hemma så länge jag själv kunde hantera smärtan, och visst kunde jag det. Kändes ungefär som extrem mensvärk, så jag hade varit med om det tidigare.
Mamma kom strax efter åtta och så även F. Jag kunde fortfarande hantera smärtan väl med hjälp av en vetekudde och den alvedon jag tagit strax efter maten. Vi tre tittade på tv till klockan nio ungefär då värkarna började göra väldigt ont. De kom även med jämnare och snabbare mellanrum nu. Av någon anledning klockade vi dem inte, var så inne i allt annat. Mellan två verkar passade jag på att gå på toa då varpå jag märker blod i mina trosor, något jag hade hört var helt normalt. Nu hade även slemproppen lossnat så jag övertalade mig själv att en förlossning nog var på G. Strax efter mitt toalettbesök gick vattnet. Splach sa det. Helt sjuuuukt mycket vatten. Eftersom jag "fruktade" detta valde jag att sitta på en plaststol då jag inte ville vattna min soffa så att säga. Det var inte bekvämt att sitta p den där stolen men jag ångrar det inte nu.
Helt plötsligt tog allt en väldig fart och värkarna kom väldigt väldigt tätt och gjorde fruktansvrt ont. Dock var de för mig ändå hanterbara. Jag visste att smärtan inte var något onaturligt eller farligt. Detta fick mig att slappna av. Mellab två verkar stonkade jag mig till bilen. Ni ska veta at varje gupp var hemskt.
När vi var på förlossningen var klockan ungefär tio, strax innan. Jag fick ett rum snabbt där jag blev undersökt. Hade förväntat mig att vara öppen runt 3, men, fick positiva besked och jag var öppen hela 6. Fick lustgas medan sköterskan fixade med papper och tog prover. Oj vad det var härligt. Som en drömvärld. Dock mådde jag lite illa innan jag fick till det med den men efter ett tag var det jättebra.
20 över 10 fick jag min första krystvärk och herre min gud vad det kändes, alltså att det var en krystvärk. Det var en brännande värk och alla i rummet peppade mig hela tiden. Klockan 21.32 efter ca. 10 minuters krystande var min underbara dotter ute. Jag måste säga att jag hade en drömförlossning ♥
Själv hade jag räknat med extreeeem värk, den var extrem men inte extreeem ;). Jag hade även räknat med att hinna få apidural, men det hanns inte med. Hade sett en förlossning på 12 timmar framför mig. Men detta gick som smort. Jag är så stolt över både mig själv, min dotter och resten i rummet. Fantastiskt.
När klockan var 19.00 tog jag en dusch, jag tänkte "för säkerhets skull", om jag skulle behöva åka in, vilket jag var säker på att jag inte skulle. Efter en kvart i duchen kände jag att det började göra ondare vid varje (för)värk. Duschade klart och tog på mig. BB-väskan stod i princip klar i hallen sen ett par dagar tillbaka men jag packade ner det sista. Fortfarande enligt mig, helt vetande om att inte behöva åka in idag. När klockan närmade sig åtta satte jag mig framför tv:n samtidgt som jag ringe min mamma och F som båda tyckte att jag skulle ringa Förlossningen eftersom det fortsatte att göra mer ont. Sagt och gjort. De trodde att en förlossning var på G men ville att jag skulle vara hemma så länge jag själv kunde hantera smärtan, och visst kunde jag det. Kändes ungefär som extrem mensvärk, så jag hade varit med om det tidigare.
Mamma kom strax efter åtta och så även F. Jag kunde fortfarande hantera smärtan väl med hjälp av en vetekudde och den alvedon jag tagit strax efter maten. Vi tre tittade på tv till klockan nio ungefär då värkarna började göra väldigt ont. De kom även med jämnare och snabbare mellanrum nu. Av någon anledning klockade vi dem inte, var så inne i allt annat. Mellan två verkar passade jag på att gå på toa då varpå jag märker blod i mina trosor, något jag hade hört var helt normalt. Nu hade även slemproppen lossnat så jag övertalade mig själv att en förlossning nog var på G. Strax efter mitt toalettbesök gick vattnet. Splach sa det. Helt sjuuuukt mycket vatten. Eftersom jag "fruktade" detta valde jag att sitta på en plaststol då jag inte ville vattna min soffa så att säga. Det var inte bekvämt att sitta p den där stolen men jag ångrar det inte nu.
Helt plötsligt tog allt en väldig fart och värkarna kom väldigt väldigt tätt och gjorde fruktansvrt ont. Dock var de för mig ändå hanterbara. Jag visste att smärtan inte var något onaturligt eller farligt. Detta fick mig att slappna av. Mellab två verkar stonkade jag mig till bilen. Ni ska veta at varje gupp var hemskt.
När vi var på förlossningen var klockan ungefär tio, strax innan. Jag fick ett rum snabbt där jag blev undersökt. Hade förväntat mig att vara öppen runt 3, men, fick positiva besked och jag var öppen hela 6. Fick lustgas medan sköterskan fixade med papper och tog prover. Oj vad det var härligt. Som en drömvärld. Dock mådde jag lite illa innan jag fick till det med den men efter ett tag var det jättebra.
20 över 10 fick jag min första krystvärk och herre min gud vad det kändes, alltså att det var en krystvärk. Det var en brännande värk och alla i rummet peppade mig hela tiden. Klockan 21.32 efter ca. 10 minuters krystande var min underbara dotter ute. Jag måste säga att jag hade en drömförlossning ♥
Själv hade jag räknat med extreeeem värk, den var extrem men inte extreeem ;). Jag hade även räknat med att hinna få apidural, men det hanns inte med. Hade sett en förlossning på 12 timmar framför mig. Men detta gick som smort. Jag är så stolt över både mig själv, min dotter och resten i rummet. Fantastiskt.
Kommentarer
Trackback
